Livet.

Tänk på saken, hur mycket vi bara slösar bort. I Sverige måste man högutbilda sig för att bli något, dom vill att man ska vara bra utbildad men ändå så måste man betala mer och mer skatt desto mer man tjänar. Jag vet att det finns någon baktanke med det, det måste det. Desto mer vi utbildar oss desto mer har vi möjlighet till att tjäna i pengarform, desto mer vi tjänar desto mer pengar får staten osv. Vi måste gå i skolan i minst 15 år för att ens bli något. Hur sjukt är inte det..
Jag tänker hur mycket vi missar, av världen. Vad är det vi tar vara på och inte. Tänk vad världen ha att erbjuda. Alla möjligheter som man än kan tänka sig. Jag är förvånad att det är så få människor som bryter mot normen att vara en vanlig svensk. Att så få människor inte bara lever livet. Nejnej, här ska man jobba på en riktigt skitkommun och få en lön som en gatusopare, så ska man tydligen klaga på det, man klagar varje dag på hur dåligt jobbet är, hur dåligt det är, hur dålig ens chef är och hur dålig lön man har. Fuck det säger jag, världen erbjuder sååå mycket mer, man måste bara komma ut från normaliseringen och förstå vad världen har att erbjuda. Den har alla möjligheter i hela världen. Så det jag ville komma fram till med den här långa och ointressanta texten var de att jag blir irriterad på folk som klagar hela tiden på sitt jobb och inte tar vara på livet


Tankar spridda miljoner, känslor av alla dess slag.


-


-


-


-


orättvisa

Varför finns all den här orättvisan? Tänk på saken, vi har det så sjukt jävla bra egentligen, vi lever i nuet, behöver bara kolla på livet genom ett fönster. Ett hårt iskallt fönster som blickar ut mot verkligheten. Vi är bortskämda, på tok för bortskämda, om man börjar jämföra, med mer olottade personer som finns ute i andra delar i världen, inte människor som du och jag. Nu menar jag dom som är nöjd för en deciliter vatten om dagen och får kämpa och slita varje dag för att kunna överleva morgondagen. varför skänker vi så få tankar till dom? varför har dom det sämre? Varför har inte dom det såhär bra som vi har det? Ska världen vara såhär orättvis för att hållas i balans eller är det här bara en prövning av va som väntar i framtiden. Tänk om vi redan är döda och här är stället vi straffas. Vem vet jag kanske hade ett liv innan det här där det var jag som var mindre lyckligt lottad i något annat land, där jag fick känna på hur det var att leva det hårda livet utanför det där iskalla fönstret, ute i kylan. Människor är svin, när det gäller på liv och död så är det alltid en själv man räddar först, man tar alltid sig själv i första hand. Just på grund av det här tror jag inte på Gud, jag gör verkligen inte det. Hade det funnits en Gud hade vi inte haft all den här orättvisan. Vi hade levt exakt lika dant, alla hade haft det exakt lika bra, alla skulle må exakt lika underbart. En perfekt värld. Jag pissar på ordet perfekt. Perfekt är ett ord som jag verkligen aldrig kommer att förstå mig på eller kunna absolut aldrig kommer kunna acceptera. Nu kommer jag säkert få massa skit om att jag skriver att jag inte tror på gud men jag gör verkligen inte det, världen hade inte vart såhär grym om det hade funnits någon där uppe i himlen man bad till. Men däremot tror jag på att det finns någon högre makt, en som bestämmer hur allt ska vara, som vet och bestämmer att det ska vara såhär av en anledning. Den här högre makten tror jag har olika sidor, bra och dåliga. Skulle jag någonsin önska mig något så är det till den 'högre makten'. Sen ibland kan jag fundera på liv efter döden, personligen tror jag inte bara man 'poff' dör, jag tror man kommer till en annan planet, ett annat decennium, tänk så sjukt mycket det finns ute i universum, vi är en liten smula, en pytteytte liten smula än vad som upptäckts av rymden. Det måste finnas fler planeter det finns liv på, många fler, hur är det möjligt att det bara finns på jorden då vi bara är en liten smula av en stor kaka? Jag är bombsäker på att det finns fler. Och just dit tror jag att man kommer, till något annat ställe, för att leva vidare. När vi kollar upp mot himlen på natten ser vi stjärnor, triljoner av stjärnor, fast egentligen är det brinnande planeter som finns överallt i rymden. Tänk den lycklige som får se planeten jorden från galaxen. Vilken annan syn och perspektiv man skulle få på livet då man verkligen upptäcker hur stort det är och hur små vi är. Vad skulle hända om vi "gled ur" solsystemet, om solen slocknade eller om den kommer närmare och närmare jorden? Vi skulle vara döda. Så stenhårt döda. Grillade som en BBQ-buffé. Vad är det som får solen att brinna hela tiden? I rymden finns inget syre, bara koldioxid, så någongång borde den väl slockna? Det är en sjukt stor brinnande planet som är livsviktig för människor.
Livet är fan orättvist.


Alla dessa sömnlösa nätter..


Charlie

min stjärna, min fina, min pärla, mitt glädjestrå, min prins, min vän.

du är så otrolig, du är så fantastiskt fantastisk, min fina charlie.


vem man vill bli ihågkommen som.

är det inte underligt, hur mycket tid vi slösar på att tycka negativa saker, framförallt om oss själva. att "må bra" har blivit något onormalt och att alltid ha ett komplex eller alltid ha något som stör än är numera vardagsmat.
tänk dig, hur snopen man skulle bli om det var någon som sa en regning, ruggig, kall och grå dag "fyfan så bra jag mår idag" vi skulle bara skaka på huvudet, vända oss om och gå våran väg.
någonting jag verkligen ogillar är att slösa tid. det gör mig nervös. för egentligen tänk, så mycket tid vi slösar varje dag. speciellt på all världens hat. ett lägga energi på det istället för något annat är bara dumheter.
innan man dömmer, innan man tror, innan man hittar på, ta ett steg tillbaka, tänk några sekunder på hur du själv skulle vilja bli ihågkommen, som den positiva eller som komplexet.

verkligheten

ibland orkar man inte med verkligheten. man vill bort, helt så långt bort som det bara går. man vill fly från sig själv. man kan ha lust att bara springa, helst så långt så man springer ifrån sig själv.
att leva i ett paradis på utsidan kan bli till helvetet innanför, desto mer man stänger inne desto värre fylls grymheterna på. dom läggs på hög och återigen formas paniken som får än att vilja springa tills benen inte bär. tiden läker inga sår, utan bara döljer dom. man ska alltid förlåta men aldrig glömma, alltid minnas, för man vet aldrig, olyckan kan när som helst öppna sina ögon och förvandla dig till sten där du hamnar på ruta ett innan du försöker fly igen.
att säga att vi lever i ett sinnessjukt samhälle med manipulativa människor som bara tänker på sig själva är inget jag förnekar.
människor är beroende av makt, att ha en högre uppsatt roll är något som tillfredställer oss. vi till kanske helst ha makt över hela verkligheten. vem vet. håll ögonen öppna. olyckan lurar i varje hörn

uncover.

jag tror fan jag ska börja blogga igen. fast inte ska få veta att jag bloggar, för jag ska inte säga det till någon. oj tänk så många hemligheter jag kommer kunna skriva här utan att någon ens vet om det.
Just nu sitter jag i mitt beundransvärda tomma rum, Zara Larasson - Uncover går på repeat och jag har på tok för mycket att tänka på. för så är det. personligen tror jag att livet ibland går ut på att fundera och tänka. analysera och diskutera för din åsikt. men hur vet jag min åsikt? för det måste man tänka. egentligen ska man inte tänka. vi bor i ett iskallt ikea-land där problemen ligger i pepparkakor och blattar. andra länders problem är krig och hunger. sjukdomar och mord. are u fucking kidding me?
löjligt.

mitt bloggande ligger på hyllan känns det som, jag vistas på www.linneasnaglar.devote.se för tillfället och drömmer om att bli modell.

nu ska jag fortsätta dricka min hallon-soda och sakna min pojkvän som jag inte träffat på två (fucking) veckor.

over and out, stay cool


Johan levererar

 

Skolaaaan

Sitter just nu i skokan, äntligen FREDAG! så nu blir de kriga en timme till sen så slutar man. 
 
 

Fuck...

Hejsan alla partypeople, nu dom senaste dagarna på sommarlovet (då jag skitit totalt i att blogga) har jag bara levt livet!
Har blandannat fäst mig vid min nya iPhone så jag nästan blivit rädd för mig själv! HAHA 
 
Men har iallafall vart på reggaefestivalen vilket var det roligaste på den här sommaren skulle jag tro! Var där med bästis så levde livet i 2 dagar kan man säga! 
 
Men nu måste jag kila, ska till Uppsala! Peace

DÖKÄR i låten!

 

GLAD

idag fick jag prata med en speciell person, är så sjukt glad över det, ååh så lycklig jag blir!
en sjukt saknad och underbar person som betyder hemskt mycket.
över 2 år har gått, 2 långa år, men snart, änrligen!

minnen, funderar

Har inte ni tänkt på hur konstigt allt kan vara, hur hårt man kan förtränga någonting men sen när man väl sätter dig in i tankarna igen så blir allting glasklart? Man förtränger allt som hör till det negativa, själv tycker jag man ska se det som något positivt, att det gör en satrkare och får en viss balans med det positiva så man uppskattar det mer. Negativa tankat finns för att vi ska förstå, förstå att vi lever i en grym värld och allt ska inte vara perfket, hur vorde det som allt hade vart perfekt? En perfekt värld? Jag PISSAR på ordet perfekt. Det finns en mening med alla krig, med all orättvisa, all kaoz. Vad meningen är har ingen kommit på än..
 
 

dagens citat ♥

That awkward moment when Adele finds someone like you..

den 1 juni 2012

Den första juni, kan inte ens fatta det.. Tiden går fort när man har roligt säger dom, men tiden går fort även fast man inte har kul.
 

Klockan är 01.45 och jag fattar inte ens vad jag gör vaken, ska jobba imorgon, hela dagen... roligaste sommarjobbet, ska bli lite kul faktiskt. Ska bara komma på en affärsidé så cashen rullar in som dom ska!
 
Spelar LoL gör jag hela tiden med, haha.. Helt beroende... Men kul tidsfördriv om jag säger så.
 
Nu ska jag kolla på film sen sova, lång dag väntar!
 

RSS 2.0