Linnéa Sjölén

Tänk på saken, hur mycket vi bara slösar bort. I Sverige måste man högutbilda sig för att bli något, dom vill att man ska vara bra utbildad men ändå så måste man betala mer och mer skatt desto mer man tjänar. Jag vet att det finns någon baktanke med det, det måste det. Desto mer vi utbildar oss desto mer har vi möjlighet till att tjäna i pengarform, desto mer vi tjänar desto mer pengar får staten osv. Vi måste gå i skolan i minst 15 år för att ens bli något. Hur sjukt är inte det..
Jag tänker hur mycket vi missar, av världen. Vad är det vi tar vara på och inte. Tänk vad världen ha att erbjuda. Alla möjligheter som man än kan tänka sig. Jag är förvånad att det är så få människor som bryter mot normen att vara en vanlig svensk. Att så få människor inte bara lever livet. Nejnej, här ska man jobba på en riktigt skitkommun och få en lön som en gatusopare, så ska man tydligen klaga på det, man klagar varje dag på hur dåligt jobbet är, hur dåligt det är, hur dålig ens chef är och hur dålig lön man har. Fuck det säger jag, världen erbjuder sååå mycket mer, man måste bara komma ut från normaliseringen och förstå vad världen har att erbjuda. Den har alla möjligheter i hela världen. Så det jag ville komma fram till med den här långa och ointressanta texten var de att jag blir irriterad på folk som klagar hela tiden på sitt jobb och inte tar vara på livet

Varför finns all den här orättvisan? Tänk på saken, vi har det så sjukt jävla bra egentligen, vi lever i nuet, behöver bara kolla på livet genom ett fönster. Ett hårt iskallt fönster som blickar ut mot verkligheten. Vi är bortskämda, på tok för bortskämda, om man börjar jämföra, med mer olottade personer som finns ute i andra delar i världen, inte människor som du och jag. Nu menar jag dom som är nöjd för en deciliter vatten om dagen och får kämpa och slita varje dag för att kunna överleva morgondagen. varför skänker vi så få tankar till dom? varför har dom det sämre? Varför har inte dom det såhär bra som vi har det? Ska världen vara såhär orättvis för att hållas i balans eller är det här bara en prövning av va som väntar i framtiden. Tänk om vi redan är döda och här är stället vi straffas. Vem vet jag kanske hade ett liv innan det här där det var jag som var mindre lyckligt lottad i något annat land, där jag fick känna på hur det var att leva det hårda livet utanför det där iskalla fönstret, ute i kylan. Människor är svin, när det gäller på liv och död så är det alltid en själv man räddar först, man tar alltid sig själv i första hand. Just på grund av det här tror jag inte på Gud, jag gör verkligen inte det. Hade det funnits en Gud hade vi inte haft all den här orättvisan. Vi hade levt exakt lika dant, alla hade haft det exakt lika bra, alla skulle må exakt lika underbart. En perfekt värld. Jag pissar på ordet perfekt. Perfekt är ett ord som jag verkligen aldrig kommer att förstå mig på eller kunna absolut aldrig kommer kunna acceptera. Nu kommer jag säkert få massa skit om att jag skriver att jag inte tror på gud men jag gör verkligen inte det, världen hade inte vart såhär grym om det hade funnits någon där uppe i himlen man bad till. Men däremot tror jag på att det finns någon högre makt, en som bestämmer hur allt ska vara, som vet och bestämmer att det ska vara såhär av en anledning. Den här högre makten tror jag har olika sidor, bra och dåliga. Skulle jag någonsin önska mig något så är det till den 'högre makten'. Sen ibland kan jag fundera på liv efter döden, personligen tror jag inte bara man 'poff' dör, jag tror man kommer till en annan planet, ett annat decennium, tänk så sjukt mycket det finns ute i universum, vi är en liten smula, en pytteytte liten smula än vad som upptäckts av rymden. Det måste finnas fler planeter det finns liv på, många fler, hur är det möjligt att det bara finns på jorden då vi bara är en liten smula av en stor kaka? Jag är bombsäker på att det finns fler. Och just dit tror jag att man kommer, till något annat ställe, för att leva vidare. När vi kollar upp mot himlen på natten ser vi stjärnor, triljoner av stjärnor, fast egentligen är det brinnande planeter som finns överallt i rymden. Tänk den lycklige som får se planeten jorden från galaxen. Vilken annan syn och perspektiv man skulle få på livet då man verkligen upptäcker hur stort det är och hur små vi är. Vad skulle hända om vi "gled ur" solsystemet, om solen slocknade eller om den kommer närmare och närmare jorden? Vi skulle vara döda. Så stenhårt döda. Grillade som en BBQ-buffé. Vad är det som får solen att brinna hela tiden? I rymden finns inget syre, bara koldioxid, så någongång borde den väl slockna? Det är en sjukt stor brinnande planet som är livsviktig för människor.
Livet är fan orättvist.

min stjärna, min fina, min pärla, mitt glädjestrå, min prins, min vän.

du är så otrolig, du är så fantastiskt fantastisk, min fina charlie.

❤

Gräsö, öregrund, solnedgång, sommarvärme, pizza, kärlek, kyssar, kramar, äventyr, varma klippor, tappar bort oss i kramar och kyssar, försvinner in i varandras famnar. Fan vad jag är kär..
Bästa på länge. ❤

Livet rullar på och jag är kär, farligt kär. i min simon. han är underbar. och min, bara min.
av någon anledning känns det som att människor som stått mig relativt nära glider ifrån, och det gillar jag inte. inte alls..

min dröm är att bli modell, skratta hur mycket ni vill nu, jag kommer peka finger åt er när jag står på catwalken i usa klädd i VS kläder.

när man var barn, livet var lättare då, typ som ett + ett blev två.

glädje, livet handlar väl ändå om att glädjas, eller? jag tycker att inget är direkt fel så länge man gläds åt det själv. livet handlar om att man ska vara glad. det handlar inte om att prestera så där bra som man blir tvingad till, så länge man är glad så kommer man så sjukt långt på bara det.