Wonderchild

Dagarna rullar på, hit och dit, upp och ner, allt är kaoz, men ändå stabild.
Känner attjag inte vet riktigt hur jag ska formulera mig, så jag låter bli.

Blev inge modelljackt för mig, men ett snack med Kenza i 2 min att hon kände igen mig satt ju inte helt fel!

Min mysiga vovve ligger bredvid på täcket, fin hon.

Lärt mig även denna låt på gitarr:



Den här är ju inte så pjåkig den heller:



Men nu måste jag sova, upp och möta emelie vid tåget innan skolan, jajamen.

Fred mina vänner

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0